Livet är ett stort spännande äventyr, fullt av överraskningar. Utvecklingen, på gott och ont, har aldrig gått så fort som nu. Framför oss har vi fantastiska möjligheter, men också svårförutsägbara utmaningar. Det enda säkra är förändring. Hur ser just DIN framtid ut? Ta reda på det ! Klicka här !
Related pages:
Svärje.se

Psalm 254

Denna hemska text är exakt avskriven.
Den har samma melodi som psalmerna
448, 534 och 635 i 1986 års psalmbok.


Psalm nr 254 ur 1695 års svenska psalmbok
1.
Ack, huru stort är mitt elände
Gråt och jämmer är min spis
Efter Gud sig til mig wände
Med sin grymhets skarpa ris
Han har mig i mörkret fört
All min glädje platt förstört
Mina ben nu sönderslagit
Kraft och fägring från mig tagit.

2.
Gud har mig med bittra galla
Spisat, ty han war mig wred
Låtit mig i mörkret falla
Som the döde slängas ned
Han har innemurat mig
Och igentäpt all min stig
Satt mig uti fjättrar grymma
At jag ej kan undan rymma

3.
Fast jag länge hafwer ropat
har han dock sin öron lyckt
Med elände öfwerhopat
Och mig ned i djupet tryckt
Sökt hwar han mig skulle få
Rifwit mig i stycken små
Spändt sin boga, jag har warit
Målet, thit hans skott har farit

4.
När jag af hans pilar sargas
Är jag allas spe och spott
Ja, jag sielf ther af förargas
At slikt gör min owän godt
Jag är utaf tårar mätt
Malört är min bästa rätt
Jag är ifrån friden drifwen
All min frögd förgäten blifwen

5.
Som en slemhet tu oss kastar
Ibland folken hit och thit
Ther oss fienden swåra lastar
Med et spotskt och bittert nit
Oss förtrycker hwar och en
Gör oss skada, skymf och mehn
Och fast än wi så försmädas
Måste wi dock wärre rädas

6.
Mine tårar mig uppfräta
All min lifskraft är förtärd
Ty the, som emot mig träta
hafwa mig med list beswärt
Som en fogel i et nät
Som et djur uti thess fjät
Watten har man på mig gjutit
och min ofärd platt beslutit

7.
Ty har jag tidt tänkt och klagat
Månn mitt hopp nu ute är?
Har jag Gudi så misshagat
At han wil ej wara när?
Men, o Gud, tänk dock uppå
Huru illa mig månd gå
Tänk hwad sorg jag måste lida
Och låt mig ej tröstlös qwida

8.
Ack, tu wilt thet wist besinna
Så försäkrar mig min själ
Hoppet skall omsider winna
Sådant wet mitt hjerta wäl
Herrans mildhet warar än
Och omfattar mig igen
Ja, förnyar sig hwar morgon
Til at trösta oss i sorgen

9.
Här med sig min själ hugswalar
Herren är min arfwedel
Fast han än min hjälp förhalar
Är dock i hans ord ej fel
Han är trofast, mild och god
Them, som hafwa tolamod
Och i stadig tro förbida
Hans förlossning, när the lida

10.
O, hur ljufligt är få draga
oket i sin ungdoms tid
Lida Herrans näpst och aga
Wänta han skal wara blid
Ljufligt, när en plågad man
Tyst och tolig wara kan
Kan sin mun i stoftet trycka
och förtiga sin olycka

11.
Ty Gud wil ej platt fördrifwa
Fast han ej bedröfwar hårdt
Utan wil barmhertig blifwa
Göra plåga lätt och kort
Ja, fast han oss ofta slår
Thet dock ej af hjertat går
Skal til wårt förderf ej lända
Eller all wår rätt förwända

12.
Ho tör säga, thet Gud dömer
Then oskyldig är, för strängt
Att han all hans rätt förglömmer
Then hans owän hafwer wrängt?
Ack, hwi knorrar man nu så
Öfwer thet, at Gud wil slå?
Låt oss öfwer synden klaga
Som kan Gudi så misshaga

13.
Låt oss noga så rannsaka
All wår lefnads wrånga lopp
Låt oss wända strax tilbaka
Til wår Gud, med tro och hopp
Lyftom hjerta, röst och ljud
Samt med händer up til Gud,
Sägom, wi ha arge warit
Ty ha wi ock illa farit

14.
Wi, wi hafwe syndat swåra
Och misshandlat in för tig
Men för alla synder swåra
Risar du oss hårdelig
Öfwertäcker oss med nöd
Plågar med en långsam död
Ja, tin nådes dörr så stänger
At wår bön sig ej framtränger

15.
Men min ögon skola rinna
Som en häftig wattuflod
Til dess jag kan nåder finna
Finna Herren mild och god
Til thess han, som nu är wred
Skådar af sin himmel ned
Och uppå et slikt elände
Gör en god och nådig ände

16.
Så har jag min Gud åkallat
I then graf jag nedsänkt låg
Honom all min sak befallat
Therför han ock til mig såg
Ack, min Gud hör dock min röst
Nalka tig snart med din tröst
Och ehuru tid täcks tukta
Säg, at jag skal intet frukta

17.
Tu kant bäst min sak utföra,
samt förlossa själ och lif
Se den orätt the mig göra
hjelpa mig mot theras kif
Efter tu så noga wet
Theras hjertans liflighet
Men ack, wärdes them så löna
At the tin rättwisa röna

18.
Se och märk, at jag skal wara
Theras wisa i hwart lag
Låt them fångas i then snara
Sargas af sin egen slag
Utgjut all din wredes flod
Och förskräck thet stolta mod
Låt them tina banno höra
Och din grymhet them förgöra

H. Spegel